Disputationen utgör en viktig del i själva avläggandet av doktorsexamen. Doktoranden ska då försvara sin avhandling. Disputationen är muntlig och offentlig.

Handledaren ska säkerställa att avhandlingen är tillräckligt bra för att kunna bli godkänd innan doktoranden rekommenderas att disputera. Vid sammanläggningsavhandlingar har dessutom artiklarna ofta redan varit publicerade i referee-granskade tidskrifter. Det är därför ovanligt att en doktorand underkänns vid disputationen.

Förberedelser

Spikning

Datum, tid och plats för disputationen ska bestämmas i god tid. Vem som fattar beslut om detta kan skilja sig mellan universitet och högskolor. Minst tre veckor i förväg ska avhandlingen finnas tillgänglig i ett tillräckligt antal exemplar för att det ska vara möjligt för akademi och allmänhet att granska den före disputationen. Detta sker bland annat genom spikningen. Förr spikades verkligen avhandlingen upp på universitetets officiella anslagstavla. I dag nöjer sig de flesta med att sätta upp information om tid och plats för disputationen.

Tryckning av avhandlingen

Tidigare var frågor kring tryckningen reglerade i en särskild förordning. Nu är det i stället universitetet eller högskolan som bedömer vad som är lämpligt i varje särskilt fall. Besluten varierar därför mellan olika lärosäten och ämnen. Det är inte längre obligatoriskt med så kallade pliktexemplar till bibliotek, men många lärosäten har fastställt lokala regler som ofta motsvarar dem som tidigare fanns i förordningen.

Pressmeddelande

Ett sätt att sprida sina forskningsresultat är att skicka ut ett pressmeddelande. Lärosätets informationsavdelning kan ofta hjälpa till med det.

Alla universitet och de flesta högskolor är medlemmar i Expertsvar, en service för journalister som snabbt vill nå forskare. Via Expertsvar kan informationsavdelningen få ut sina pressmeddelanden till en stor mängd journalister i landet och även få hjälp med internationell spridning. Dessutom visas flertalet av dessa pressmeddelanden på webbplatsen forskning.se.

Expertsvar

Forskning.se

Exempel på disputation

Enligt högskoleförordningen ska det vid disputationen finnas en opponent som ska ha granskat doktorsavhandlingen i detalj. Om opponenten kommer från ett annat land och inte är förtrogen med det svenska utbildningssystemet är det ordförandens uppgift att informera om vilka krav och förväntningar som ställs.

Disputationens öppnande

Disputationsakten öppnas genom att ordföranden redogör för ordningen vid disputationen varefter ordföranden presenterar doktoranden, titeln på avhandlingen, opponenten samt ledamöterna i betygsnämnden. Ordet överlämnas till doktoranden, som redogör för eventuella korrigeringar av tryckfel eller andra rättelser i avhandlingen. Ordförande i disputationen är oftast doktorandens huvudhandledare eller handledare.

Allmän översikt

Disputationen inleds vanligen med att opponenten gör en allmän översikt över ämnet med en beskrivning av hur avhandlingen kan bidra till kunskapen inom området och gör en presentation av avhandlingen. I vissa fall följer opponentens inledande presentation av att doktoranden presenterar sin avhandling och redogör forskningens resultat och betydelse för forskningsfältet.

Diskussion

Därefter inleds en diskussion där opponenten framför sina frågor och synpunkter på vetenskaplig relevans, metoder och resultat och där doktoranden muntligen försvarar sin avhandling gentemot opponentens frågeställningar. Diskussionen, eller opponeringen, utgör huvuddelen av disputationen och kan pågå i någon/några timmar beroende på ämnestraditionen.

Frågestund

Efter att opponenten fått svar på de frågeställningar som ställts upp ges betygsnämndens ledamöter möjlighet att ställa kompletterande frågor till doktoranden – detta för att nämnden ska få det underlag den behöver för att fatta beslut om betyg. Ordet förklaras sedan fritt, varpå åhörarna har rätt att ställa frågor till doktoranden i den ordning ordföranden bestämmer.

Sidan uppdaterades 2015-08-24