En doktorandanställning, eller doktorandtjänst, är det vanligaste sättet att finansiera sina forskarstudier. Doktoranden blir anställd av institutionen och omfattas av samma sociala förmåner som övriga anställda vid lärosätet.

Du kan vara anställd som doktorand under maximalt åtta år. Men den sammanlagda anställningstiden får inte vara längre än vad som motsvarar forskarutbildning på heltid under fyra år.

Anställningstiden får vara förlängas om det finns särskilda skäl, till exempel om doktoranden varit föräldraledig. Läs mera om detta under avsnittet Rättigheter och stöd.

Förlängning av studietiden

År 2014 hade 62 procent av alla aktiva forskarstuderande anställning som doktorand.

Lösa timmar

Lösa timmar är ett vardagligt namn på timlärare. En anställning som timlärare avser högst 20 procent av heltid. Timlärare anställs längst ett år i taget men anställningen kan förnyas. Begreppet lösa timmar används ibland även när doktorander tillfälligt utfört mer undervisning än vad som ryms inom deras respektive tjänster. Detta kan också regleras genom att antalet undervisningstimmar minskas ett senare år.

Eftersom en doktorand ska ägna sig åt sin forskarutbildning och inte får arbeta mer än 20 procent av full arbetstid utgår normalt inte övertidsersättning. I praktiken utgår ibland ersättning med så kallade lösa timmar. Arbete med avhandlingen ger normalt inte rätt till sådan ersättning.

Deltidsstudier

Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning. Om en doktorand begär det får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid.

Löner och avtal

Månadslönen för en doktorandanställd brukar variera mellan 23 000 och 29 000 kronor. Högst betalda är tekniker och naturvetare. Lägst betalda är doktorander med humanistisk och konstnärlig inriktning. Men lönesättningen är individuell och därför kan skillnaderna vara stora.

Lönen fastställs vid lokala löneförhandlingar mellan fackliga representanter och företrädare för lärosätet. Vid de flesta högskolor har man träffat avtal om särskilda lönestegar för doktorander, vilka kan åberopas även av doktorander som inte är medlemmar i facket.

För timlärare varierar timlönen beroende på arbetsuppgifterna och den anställdes formella utbildning och erfarenhet. Hänsyn ska tas till hur långt man har kommit i forskarutbildningen och relevanta yrkeserfarenheter efter grundexamen.

Kollektivavtal

Doktorandernas rättigheter som anställda är reglerade i kollektivavtal som gäller alla statligt anställda, så kallade Villkorsavtal (tidigare kallat ALFA, Allmänt löne- och förmånsavtal).

Om Villkorsavtal på Arbetsgivarverkets webbplats

Om Villkorsavtal-T på Arbetsgivarverkets webbplats

Etappvisa höjningar

Enligt kollektivavtalet höjs lönen vanligtvis när doktoranden uppnått mellan 120 och 180 högskolepoäng, eller efter viss anställningstid – ett så kallat etapplyft. Bevisbördan för att en etapp är avklarad kan ligga på doktoranden. Ibland kan det dra ut på tiden att få igenom lönelyftet.

Doktoranden kan finna stöd i den individuella studieplanen, som ska vara upplagd så att man kan följa hur studierna fortskrider. Ett intyg från handledaren kan vara till hjälp. Du kan också kontakta din lokala fackliga organisation.

Arbetstid

Doktorander har en fastställd årsarbetstid och rätt till semesterdagar. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och används som schablon vid institutionstjänstgöring, sjukskrivning och beräkning av semestertid.

Årsarbetstiden uppgår till

  • 1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar)
  • 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31 semesterdagar)
  • 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar).

Lokala arbetstidsavtal

Hur mycket arbetstid som ska räknas för olika typer av undervisning är reglerat i lokala arbetstidsavtal. Omräkningsfaktorerna varierar mellan olika lärosäten. Vid Uppsala universitet är det exempelvis fastslaget att en lektorstimme normalt motsvarar fyra arbetstimmar, medan Linköpings universitet bara ger en riktlinje att den motsvarar två till sju arbetstimmar.

Semester

Semestern ska normalt tas ut under sommaren men undantag kan göras. Huvudregeln är att du ska ta ut semester som ledig tid, men under vissa förutsättningar har du rätt att spara semesterdagar till senare år. De semesterdagar som eventuellt kvarstår när anställningen vid lärosätet upphör ska enligt lag och kollektivavtal ersättas med pengar.

Tjänstledighet

Möjligheterna att få tjänstledigt är begränsade i vissa fall, till exempel när det handlar om att prova ett annat arbete.

Institutionstjänstgöring

Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt den egna forskarutbildningen, men det är vanligt att doktorander också arbetar med administration, undervisning eller annan forskning vid institutionen. Institutionstjänstgöringen får inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid, det vill säga motsvarande en dag i veckan. Tjänstgöringen kan också slås ihop till sammanhängande perioder.

Arbetsgivaren kan ha rätt att besluta att institutionstjänstgöring ska ingå i tjänsten. När en anställning som doktorand utannonseras framgår det ofta i avtalen om institutionsarbete ingår. Se vidare i högskoleförordningens 5 kap. 1-7 §.

Olika beräkningsgrunder

Lärosätena tillämpar olika beräkningsgrunder för ersättning vid undervisning. Beräkningsgrunden ska regleras i det lokala arbetstidsavtalet men doktoranderna nämns inte alltid i dessa avtal. Doktorandernas tidsersättning räknas oftast utifrån lektorstimmar. Första gången man håller en kurs bör de extra förberedelser som krävs räknas med. Innan en doktorand börjar undervisa, eller arbeta med annan institutionstjänstgöring, bör han eller hon ha fått papper på vilka beräkningsgrunder som gäller.

Det är viktigt att skilja på den tid man lägger på forskarutbildningen och den tid man arbetar vid institutionen. Institutionstjänstgöring ska framgå av den individuella studieplanen. Det är viktigt att doktoranden får en ersättning, och en förlängning av tjänsten, som avspeglar det faktiska arbete han eller hon lägger ned vid institutionen.

Det kan vara svårt att avgöra hur arbetstiden ska räknas ut. Hur mycket tid får till exempel gå till förberedelser för lektioner och föreläsningar? Om institutionstjänstgöringen uppgår till 20 procent per år kan doktorandanställningen på heltid alltså innehas under fem år.

Den som är osäker på vilken förlängning institutionen kommer att bevilja för arbetsinsatserna bör begära ett förhandsbesked. Det är klokt att undersöka på vilket sätt man kommer att bli kompenserad innan man åtar sig institutionstjänstgöring.

Socialt skydd

Den som har en doktorandanställning omfattas av kollektivavtalade förmåner utöver det lagstadgade grundskyddet. Dessa inkluderar ersättning vid sjukdom och föräldraledighet samt arbetsskadeförsäkring och avtalspension.

Sjukdom

Den som är anställd som doktorand ska vid sjukdom genast anmäla detta till arbetsplatsen. Från och med den åttonde dagen ska läkarintyg lämnas. Sjuklön utbetalas i regel från arbetsgivaren under sjukperiodens första 14 dagar. Därefter övergår ansvaret för utbetalning av ersättning till Försäkringskassan.

Sjukpenningen grundas på den inkomst man anmäler till Försäkringskassan och uppgår till 80 procent av lönen. Den första sjukskrivningsdagen är en karensdag utan ersättning.

Försäkringskassan

Föräldraledighet

En anställd doktorand har samma rätt till ledighet som alla andra arbetstagare.

Arbetslöshet

Den som är anställd som doktorand uppfyller också arbetsvillkoret för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. För att få full ersättning vid arbetslöshet krävs medlemskap i a-kassan.

Arbetslöshetsersättning kan inte ges under pågående utbildning. En doktorand anses vara klar med sin utbildning när avhandlingen lämnats till tryckeriet. Den som inte hunnit så långt måste avbryta studierna för gott – det vill säga avregistrera sig – och intyga att man inte avser att återuppta dem igen för att få arbetslöshetsersättning.

Den som före arbetslösheten varaktigt har arbetat heltid i kombination med heltidsstudier får på vissa villkor fortsätta med studierna. A-kassan kan också bevilja deltidsstudier med bibehållen ersättning, men normalt godkänns då bara kortare kurser i högst halvfarts studietakt. Forskarstuderande kan i regel inte räkna med ersättning på denna grund.

Den som varit anställd som doktorand, haft annan statlig anställning, eller anställning vid de enskilda utbildningsanordnarna Jönköping university eller Chalmers tekniska högskola i Göteborg, kan under vissa förutsättningar omfattas av det statliga trygghetsavtalet. Det kan exempelvis berättiga till extra stöd från Trygghetsstiftelsen vid arbetslöshet.

Trygghetsstiftelsen

Utförlig information om villkoren för att få a-kasseersättning finns bland annat hos Sveriges Universitetslärarförbund, SULF, Akademikernas a-kassa AEA och Arbetsförmedlingen.

SULF

AEA

Arbetsförmedlingen

Fackförbund och a-kassor

Pension

För statligt anställda utgår avtalspension utöver den allmänna pensionen enligt kollektivavtalet PA­03. Det gäller även anställda vid stiftelsehögskolorna Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Jönköping university.

Om PA 03 på Arbetsgivarverkets webbplats

Pensionen grundas på inkomsten under hela den yrkesverksamma tiden. Långa studietider med låga inkomster kan leda till lägre pension, men detta kan naturligtvis kompenseras av goda inkomster längre fram. En riktsiffra enligt Sveriges universitetslärarförbund, SULF, är att pensionen blir drygt två procent lägre för varje år man har studiemedel eller stipendium i stället för anställning.

Sidan uppdaterades 2016-03-17