Lärosätena är enligt diskrimineringslagen skyldiga att utreda om en doktorand upplever sig utsatt för diskriminering eller trakasserier i samband med högskolans verksamhet.

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskrivande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier definieras som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer, anspelningar, beröring (tafsande) och förslag eller krav på sexuella tjänster. Det förekommer att doktorander upplever att de trakasseras sexuellt av sin handledare eller någon annan på institutionen. De drabbade är ofta kvinnor som står i beroendeställning till en manlig chef.

Skyldighet att utreda

Den som utsätts för trakasserier bör i första hand vända sig till sin närmaste chef eller till universitetets jämställdhetssamordnare eller motsvarande. Studenthälsan, kåren, facket eller Diskrimineringsombudsmannen, DO, kan också ge stöd och råd.

Diskrimineringsombudsmannen

En doktorand är enligt högskoleförordningen en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå. Om en student anser sig blivit utsatt för trakasserier i samband med högskolans verksamhet och högskolan får kännedom om detta så har högskolan genom diskrimineringslagen en skyldighet att utreda omständigheterna. Högskolan får vidta åtgärder mot studenter som utsätter andra vid högskolan för trakasserier samt andra åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra framtida trakasserier.

Läs mera om diskriminering i högskoleförordningens 10 kap 1 § 4 p.

Sidan uppdaterades 2016-02-12