Skuggdoktorander är studenter som är engagerade i forskning på en institution i väntan på, eller i hopp om, att antas som doktorander. De lever ofta i en osäker tillvaro.

De studenter som bedriver forskarstudier ska vara antagna till utbildning på forskarnivå. Det förekommer dock att vissa institutioner försöker kringgå reglerna genom att låta personer delta i forskarutbildningen utan att vara antagna. Personer som har gått med på en sådan period i hopp om att bli antagna till forskarutbildning kallas för skuggdoktorander.

Skälen till utnyttjandet av skuggdoktorander kan vara bristande finansiering, en vilja att förlänga studietiden eller att man ser tiden som skuggdoktorand som en prövotid. Det finns inget som garanterar att en skuggdoktorand till slut blir antagen som doktorand.

Dåvarande Högskoleverkets rapport Att forska i det fördolda, 2005:34 R (pdf, 217 kB – nytt fönster)

Inga sociala förmåner

Skuggdoktorander omfattas inte av de lagar och avtal som reglerar forskarutbildningen. De finansieras ofta via stipendier, vilket inte ger några sociala förmåner eller den rättssäkerhet som en doktorandanställning eller utbildningsbidraget ger. Det finns också exempel på studenter som utför laborationer utan att omfattas av universitetets försäkringar, eftersom de inte är formellt antagna.

I dagsläget är det svårt att överblicka hur många skuggdoktorander det finns vid svenska universitet och högskolor, eftersom det ofta är ett ömsesidigt intresse hos såväl skuggdoktoranden som institutionen och handledaren att inte avslöja det verkliga syftet med samarbetet. Men många universitet och högskolor försöker genom lokala regler förbjuda den här typen av arrangemang.

I den senast genomförda Doktorandspegeln 2008 svarade 40 procent av doktoranderna att de påbörjat sina studier före antagningen. Siffran har sjunkit något sedan 2003 då den första Doktorandspegeln gjordes.

Doktorandspegeln 2008:23 R (pdf, 3,57 MB – nytt fönster)

Sidan uppdaterades 2015-08-25