Begreppet forskningsetik handlar bland annat om hur forskningsprojekt påverkar människor, djur och miljö, men inbegriper även forskningsfusk.

Det är viktigt för alla forskare att veta när man måste ha tillstånd från, eller ansöka om prövning vid, en etikprövningsnämnd, en djurförsöksetisk nämnd, Datainspektionen, Läkemedelsverket, Arbetsmiljöverket eller Strålsäkerhetsmyndigheten. Handledaren har ett ansvar för att doktoranden får lära sig om forskningsetik.

Det är också nödvändigt att känna till vilka regler som gäller för dokumentation och arkivering av material. Detta är viktigt för att resultaten ska kunna verifieras och för att bevisa att fusk inte förekommit, men också för att andra forskare ska kunna använda materialet i sin forskning.

Etikprövning

All forskning där känsliga personuppgifter (enligt personuppgiftslagen, PUL) används utan att människor kunnat ge sitt samtycke, samt forskning som ger fysisk eller psykisk påverkan, ska prövas av en etikprövningsnämnd.

Läs mer om etikprövning på Etikprövningsnämndernas webbplats

Ansökan om etikprövning ska göras av forskningshuvudmannen. Forskningshuvudmannen är den statliga myndighet (till exempel ett lärosäte med staten som huvudman) eller den fysiska eller juridiska person i vars verksamhet forskningen utförs. Rektor har möjlighet att delegera ansvaret, exempelvis till prefekterna. Etikprövningen måste vara avklarad och godkänd innan forskningen kan påbörjas.

Etikprövningen är lagreglerad sedan 2004. Det är i första hand handledarens ansvar att se till att doktorandens forskning etikprövas. Lagen gäller naturligtvis även studenter och doktorander, men bara i den mån deras arbete är del av ett doktorandarbete eller anses som ett forskningsprojekt ämnat för publicering i en vetenskaplig tidskrift.

Etikprövningsnämnder

Etikprövning sker i någon av de sex regionala etikprövningsnämnderna. Kanslierna för de regionala nämnderna finns vid Karolinska institutet i Stockholm samt vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Uppsala. Varje nämnd är en självständig myndighet.

Beslut som fattas av de regionala etikprövningsnämnderna får överklagas till den centrala etikprövningsnämnden. En oenig regional etikprövningsnämnd får även överlämna ett ärende till den centrala etikprövningsnämnden för avgörande. Centrala etikprövningsnämnden ska också utöva tillsyn.

Etikprövningsnämnderna

Djurförsöksetiska nämnder

I Sverige finns sju regionala djurförsöksetiska nämnder som granskar forskning på djur. Ansökningarna om etisk prövning administreras av Jordbruksverket.

Information om etisk prövning av djurförsök på Jordbruksverkets webbplats

Forskningsfusk

Forskningsfusk, eller oredlighet i forskning, är när forskare avviker från god forskningssed, exempelvis genom att plagiera annan forskning eller redovisa missvisande resultat.

Det är upp till de enskilda lärosätena att utreda och beivra fusk. En doktorand som upptäcker oegentligheter ska i första hand vända sig till prefekten eller någon i fakultetsledningen. Denna person är skyldig att gå vidare till rektor med frågan.

På begäran av lärosäten som har staten som huvudman och omfattas av högskolelagen kan en expertgrupp inom Centrala etikprövningsnämnden yttra sig i ärenden som rör utredningar av misstankar om oredlighet i forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete.

Om Expertgruppen för oredlighet i forskning på Centrala etikprövningsnämndens webbplats

Sidan uppdaterades 2016-02-12

Andra resurser

CODEX informerar om de etiska riktlinjer och lagar som reglerar forskningsprocessen. Webbplatsen drivs av Vetenskapsrådet i samarbete med Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala Universitet.

CODEX

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för ett antal större universitet samt Vetenskapsrådet. Den informerar om forskning där djurförsök ingår och berör de etiska frågorna.

Djurförsök.info