Postdoktoral forskning, postdok, ger nyblivna doktorer möjlighet att skaffa sig ytterligare erfarenheter och meriter som forskare efter disputationen. En postdok finansieras ofta genom stipendier, men kan också vara en anställning.

Det vanligaste är att man gör sin postdok under ett par år vid ett utländskt universitet eller forskningsinstitut. Några få kan till och med ordna en regelrätt anställning vid ett utländskt universitet. Konkurrensen om finansieringen för postdok är hård. Stipendier är den vanligaste finansieringsformen, men det ger också det sämsta sociala skyddsnätet. Se vidare nedan.

Postdok-bidrag

Två gånger per år utlyser Vetenskapsrådet internationella postdok-bidrag som gäller för samtliga ämnesområden. Bidraget kan sökas av nydisputerade med svensk doktorsexamen. Det utbetalas under 18 till 36 månader till det svenska lärosäte eller offentliga organisation som är doktorns värdinstitution. Maximalt en tredjedel av tiden får tillbringas vid ett svenskt lärosäte. Resterande två tredjedelar ska förläggas till ett utländskt universitet.

Information om det internationella postdok-bidraget på Vetenskapsrådets webbplats

Postdok-anställning

I Sverige blir det också allt vanligare att högskolor eller universitet själva utlyser postdok-anställningar. Enligt ett avtal mellan Arbetsgivarverket och fackliga företrädare från 2008 kan lärosätena anställa en postdoktor tills vidare, dock längst två år, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl.

Lärare i längst fyra år

En annan möjlighet att åka utomlands som postdok uppkommer om man fått en lärartjänst vid ett svenskt universitet eller högskola, en form av meriteringstjänst, med anställning under längst fyra år.

Den här tjänsten är avsedd för nyblivna doktorer som vill fortsätta att verka inom högskolan som lärare och forskare. De kan därmed åka utomlands inom tjänstens ram. Chansen att få en sådan anställning är störst om man har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Undantag kan göras för ledighet på grund av föräldraledighet eller sjukdom, tjänstgöring inom försvaret och liknande omständigheter.

Läs mer i Högskoleförordningen 4 kap 12a

Övriga stipendiegivare

Det finns ett stort antal övriga stipendiegivare – stora och små, privata och offentliga.

Riksbankens Jubileumsfond riktar allt sitt stöd till postdok-nivån och uppåt.

Information om stipendier på Riksbankens Jubileumsfonds webbplats

Wenner-Gren Stiftelserna är också en stor postdok-stipendiegivare.

Wenner-Gren Stiftelserna

Vinnova är en statlig myndighet som främjar forskning och innovation. De har specifika program riktade till universitet och högskolor.

Information om Vinnovas program riktade till universitet och högskolor

Begränsat socialt skydd

Vid utlandsvistelse längre än ett år avregistreras man från Försäkringskassan, vilket innebär att man i regel förlorar sina förmåner under utlandsvistelsen. De som återvänder till Sverige och blir sjuka, vårdar sjukt barn eller ansöker om föräldrapenning innan de ordnat arbete igen får ingen, eller mycket låg, ersättning. Under stipendietiden får man inte heller några pensionspoäng. Dessa regler gäller om man har ett stipendium och inte är anställd i annat land. Är man anställd inom EU under postdok-perioden omfattas man av det aktuella landets försäkringssystem.

Tänk på följande innan du inleder din postdok:

  • Undersök om du kommer att omfattas av arbetslöshetsförsäkringen efter din postdok. Om inte riskerar du att bli utförsäkrad eller hamna på lägsta ersättningsnivå när du återvänder till Sverige.
  • Hör med Försäkringskassan vad som gäller för just dig beträffande socialförsäkringssystemet, sjukvårdsförmåner med mera. Undersök möjligheten att ha din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vilande med hänvisning till ”studier inom det egna yrkesområdet”. Befinner du dig i Sverige kan du anmäla dig som arbetssökande, även om du inte får arbetslöshetsersättning. Då finns det en chans att du kan ligga kvar på din tidigare SGI-nivå.
  • Kontrollera vad som gäller angående barn- och bostadsbidrag. Stipendiegivaren kan ibland kompensera för förlorade bidrag.
  • Kontrollera ditt försäkringsskydd vad gäller sjukvård, olycksfall och liknande. Ofta är det nödvändigt att teckna en särskild försäkring, inte minst i USA. Många värduniversitetet kan erbjuda prisvärda försäkringar.
  • Om du blir anställd utomlands, kontakta Skatteverket för att klarlägga i vilket land du ska betala skatt. Begär ett skriftligt besked.

Källor: Vetenskapsrådet och SULF (Sveriges Universitetslärarförbund).

Försäkringskassan

Vetenskapsrådet

SULF

Ett alternativt upplägg är att stanna utomlands kortare tid än ett år och exempelvis dela upp forskningen på två perioder. Om man återvänder hem och vistas i Sverige under en period innan man sedan åker iväg igen kan man i vissa fall stanna kvar i trygghetssystemen. Om syftet med utlandsvistelsen är publicering och meritering för framtida tjänster är emellertid nackdelen att det kan vara svårt att hinna bli publicerad inom ett år.

 

Sidan uppdaterades 2016-03-17