Det viktigaste om högskoleprovet
Ditt resultat på högskoleprovet är ett mått på din förmåga att klara av högskolestudier.
Läs om hur du anmäler dig till högskoleprovet »Högskoleprovet är ett studiefärdighetsprov. Provet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla universitets- och högskoleutbildningar. Ett resultat på högskoleprovet ger ett mått på förmågan att klara av högre studier. Det finns ett stort intresse bland sökande till högre utbildning att skriva högskoleprovet eftersom man då konkurrerar i ytterligare en urvalsgrupp och eftersom man på vissa attraktiva utbildningar använder resultatet på högskoleprovet som urvalsverktyg.
Så används ditt resultat
För att kunna använda ditt högskoleprovsresultat vid antagning till högskolan så måste du för det första vara behörig till den eller de utbildningar du vill gå på. Om ett urval måste göras, det vill säga om det finns fler behöriga sökande än platser på en utbildning, fördelas platserna på olika urvalsgrupper. Minst 1/3 och högst 2/3 av platserna ska fördelas till betygsgruppen respektive till högskoleprovsgruppen.Ibland nödvändigt att ha gjort provet
Till vissa utbildningar är det nästan nödvändigt att man gjort högskoleprovet för att man ska kunna konkurrera om en plats. Det beror på att provresultatet också används för att skilja mellan sökande med samma meriter i betygsurvalet. Du behöver kolla hur antagningen görs för den utbildning du är intresserad av. Vid lika meriter används lottning
Om två eller flera sökande har samma meriter i högskoleprovsgruppen används lottning.Om två eller flera sökande har samma meriter i betygsgruppen använder många högskolor högskoleprovsresultatet för att skilja dem åt.
| 2012
|
|
|
| Höst
|
27 oktober
|
15 september
|
| 2013
|
|
|
| Vår
|
6 april
|
15 februari
|
| Höst
|
26 oktober
|
15 september
|
Resultatet gäller i fem år
Du kan använda ditt resultat för att söka till högskolan i fem år. Det är alltid ditt bästa resultat från de senaste fem åren som gäller. Resultatet från höstprovet 2011 kan användas sista gången när du söker till en utbildning som startar våren 2017. Resultatet överförs automatiskt
Ditt resultat på högskoleprovet anges på en skala från 0,0 till 2,0 poäng. Alla provresultat över 0,1 poäng överförs automatiskt till universiteten och högskolorna och till Verket för högskoleservice (VHS). Provresultatet är inte hemligt, eftersom det är en offentlig handling. Provets delar
Högskoleprovet består av åtta delprov som testar dina kunskaper inom olika områden. Antalet uppgifter är 160 varav 80 är kvantitativa (matematiska och logiska) och 80 är verbala uppgifter.
Kvantitativa delen
Den kvantitativa delen består av 80 uppgifter (40 + 40)Matematik, XYZ
XYZ prövar din förmåga att lösa matematiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. XYZ består av 2 x 12 uppgifter. Kvantitativa jämförelser, KVA
KVA prövar din förmåga att göra kvantitativa jämförelser inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. KVA består av 2 x 10 uppgifter. Kvantitativa resonemang, NOG
NOG prövar din förmåga att hantera matematiska och logiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. NOG består av 2 x 6 uppgifter. Diagram, tabeller och kartor, DTK
DTK prövar din förmåga att hämta och tolka information ur diagram, tabeller och kartor. DTK består av 2 x 12 uppgifter. Verbala delen
Den verbala delen består av 80 uppgifter (40 + 40) Ord och begrepp, ORD
ORD prövar din förmåga att förstå ord och begrepp. ORD består av 2 x 10 uppgifter. Läsförståelse av svensk text, LÄS
LÄS prövar din förmåga att förstå innehållet i svenska texter. LÄS består av 2 x 10 uppgifter. Meningskomplettering, MEK
MEK prövar din förmåga att förstå ord och uttryck i sitt sammanhang. MEK består av 2 x 10 uppgifter. Engelsk läsförståelse, ELF
ELF prövar din förmåga att förstå innehållet i engelska texter. ELF består av 2 x 10 uppgifter. Vilka arbetar med högskoleprovet?
Av högskoleförordningen (7 kapitlet, 20 §) framgår att det ska finnas ett högskoleprov. - Högskoleverket ansvarar för att ta fram provet.
- De universitet och högskolor som använder provet i urvalet ansvarar för att det genomförs.
- Provet genomförs på cirka 120 orter i landet.
- Göteborgs universitet (avdelningen för språkpedagogik) har Högskoleverkets uppdrag att konstruera delprovet ELF.
- Umeå universitet (institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap) har Högskoleverkets uppdrag att konstruera delproven DTK, LÄS, NOG, MEK, KVA, XYZ och ORD.
- Högskoleverket har dessutom gett Umeå universitet i uppdrag att rätta och normera provet. De bedriver också utvecklingsarbete kring provet på verkets uppdrag.
Så här skapas ett prov
Det tar ungefär två år att ta fram ett nytt högskoleprov. När man ska sammanställa ett färdigt prov finns det bestämda regler för hur det ska se ut. Till exempel ska ämnesområden och olika typer av uppgifter varieras på liknande sätt vid varje provtillfälle, både i de olika delproven och i provet som helhet.Det finns fast anställda och frilansande provkonstruktörer som arbetar med att ta fram nya uppgifter. Men det är bara en bråkdel av uppgifterna som används i ett färdigt prov. Många uppgifter sållas bort på vägen.
Alla enskilda uppgifter och de färdiga delproven granskas i flera omgångar, bland annat när det gäller språk, fakta och logik. Uppgifter som av en eller annan anledning inte fungerar stryks eller arbetas om.