Erik har många tips och råd för dig som ska skriva högskoleprovet.

Erik har många tips inför högskoleprovet

Erik Orbring Svensson har gjort högskoleprovet fyra gånger. Resultatet blev 1,9 två gånger och 2,0 två gånger.

Första gångerna Erik skrev provet var under sista året på gymnasiet mer av en slump än något annat. Han visste inte om han skulle ha nytta av det. Så det är ett gott råd — att göra provet oavsett. Då kan man se första gången som en övning. De allra flesta förbättrar sina resultat mellan de första gångerna. Senaste gången Erik gjorde provet var det sista provet med fem delprov och då gjorde han det bara för att det var kul.

Vad kan man göra i förväg?

– Det är bra att lära sig hur de olika delproven ser ut och förstå hur uppgifterna är uppbyggda till exempel i NOG-delen (kvantitativa jämförelser) där svarsalternativen alltid är desamma. Inte fastna i att försöka räkna ut svaren, eftersom det inte är uppgiften. Ett annat exempel är DTK-delen (diagram, tabeller och kartor), där det alltid kommer att finnas en uppgift byggd på karta eller tabell med mängder av sifferuppgifter. Det är bra att ha en linjal med sig för att hålla koll på rätta längdmått, rätta mängder eller vad det nu kan handla om.

Hur kan man lära sig utformningen?

– Öva på tidigare prov! Du hittar dem på studera.nu och du kan eventuellt beställa gamla prov från de högskolor som anordnar provet. Då lär du dig formerna. Jag tycker att man ska göra det så likt provdagen som möjligt. Sätt timer så att du använder lika mycket tid som vid det riktiga provet. Gå igenom svaren sedan — både de som du hade fel på men även de som du hade rätt på. Alla gissar och då gäller det att fundera på varför gissade jag rätt där men fel där.

Annat då?

– Att ha koll på matten ger poäng, därför kan det vara bra att repetera matten från nian och första året på gymnasiet. Själv har jag alltid läst mycket, men jag kan tänka mig att man tränar på att ta till siv svårare texter genom att läsa debattartiklar och kulturartiklar. Att läsa mycket ökar ju förmågan att läsa fort. En del tycker det är bra att läsa frågorna först på läsförståelsedelarna, då ska man göra så. Tycker man att det är bäst att läsa texten först och frågorna sen, ja då gör man så.

Råden för själva dagen då?

– Kom i god tid! Ha med dig penna, suddgummi och rak linjal. Ha med dig en klocka så att du kan ha koll på tiden. Ta med dig matsäck eller bestäm i förväg var du ska äta. Det kan vara långa köer. Se till att du har frukt, blåbärssoppa och vatten att dricka i pauserna. Ta vara på rasterna och lunchen för återhämtning. Provdagen är lång, så även om du inte känner dig hungrig på förmiddagsrasterna, så har du igen det på eftermiddagen om du har fyllt på.

– För min egen del så försökte jag få vara ifred på rasterna. Jag ville inte veta om jag hade svarat på ett annat sätt än de andra. Bra för självförtroendet! För andra funkar det bättre att snacka för fullt med vännerna.

Om en uppgift känns svår?

– Det viktiga är att inte fastna. Det där är jättesvårt. Jag kommer ihåg hur jag lade så pass mycket tid på en LÄS-uppgift att jag missade att hinna svara på de två sista uppgifterna. Jag förlorade två poäng på att fastna.

Gå på magkänsla eller resonera sig fram?

– Jag skulle säga gå på den första impulsen i alla fall när det handlar om ordförståelsen. Om magkänslan inte ger något så kan man ju försöka resonera sig fram till vad som kan vara svaret.