Som ny inom högskolan är det mycket att tänka på. Det är många nya begrepp och skillnader mellan att läsa på gymnasiet jämfört med studier på universitet och högskola. Vi har sammanställt information som kan vara bra att veta när du ska börja dina högskolestudier.

All utbildning bygger på kurser

All utbildning du läser vid ett universitet eller en högskola bygger på kurser. Vissa kurser är bara några veckor långa medan andra sträcker sig över ett helt år. För det mesta läser du en kurs i taget och inte som på gymnasiet, flera olika ämnen samtidigt. Kurserna kan ingå i ett program eller så kan du kombinera ihop din egen utbildning genom fristående kurser. Båda vägarna kan leda till samma mål: en avslutad utbildning och en examen.

Om du väljer att läsa ett program

Ett program har en genomtänkt struktur eftersom universitetet eller högskolan bestämt i förväg vilka kurser som ska ingå och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Men det ingår ofta en del valbara kurser även om du läser ett program. Som blivande ekonom kan du exempelvis ofta välja olika inriktningar som marknadsföring eller redovisning. Du har garanterad plats på kurserna som ingår i programmet och du vet också vilken examen utbildningen leder till.

Om du lägger ihop dina kurser själv

Vill du ha mer valfrihet kan du själv lägga ihop kurser till en utbildning som leder fram till en examen. Då kan du välja vilka kurser du vill och du kan läsa olika ämneskurser i den ordning du vill. Förutsatt att du läser A kursen före B och C osv inom samma ämne.

Studera på heltid, halvtid, deltid eller distans?

De flesta utbildningar innebär att du studerar på heltid. Att studera på heltid tar ungefär 40 timmar i veckan. Men en utbildning kan även ha en annan ”studietakt”. De vanligaste, om du inte läser på heltid är halvtid (50%) och deltid (25%). Vissa utbildningar går att läsa på distans, vilket innebär att du studerar självständigt och du har framförallt kontakt med lärare och andra studenter online.

Olika former av undervisning

Undervisningen vid högskolestudier skiljer sig åt från gymnasiet. Den består både av schemalagd undervisning och självstudier där du läser och löser uppgifter på egen hand eller tillsammans med dina kurskamrater. Den vanligaste formen av undervisning är föreläsning. Ett tekniskt ämne har oftare fler föreläsningar, seminarier eller annan form av schemalagd undervisning än andra ämnen. Men oavsett vad du väljer att läsa eller hur undervisningen ser ut har du ofta stor frihet att välja hur du vill planera din tid.

Kurslitteratur

En skillnad jämfört med gymnasiet är att kurslitteraturen är betydligt mer omfattande vid högskolestudier. En del böcker som du ska läsa är också på engelska. Därför är det viktigt att du har eller skaffar dig en god studieteknik. På det flesta högskolor och universitet finns det stöd för de som vill förbättra och utveckla sin studieteknik.

Hur ser ett studieår ut?

Ett studieår är totalt 40 veckor långt och indelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. Om du läser på heltid läser du 60 högskolepoäng (hp) per år. De flesta utbildningar startar på hösten men det finns även utbildningar som startar på våren.

Mellan vår- och hösttermin erbjuder många universitet och högskolor kortare sommarkurser som omfattar 15 hp. Det är ett bra tillfälle att läsa kurser som passar ihop med din huvudutbildning eller läsa ämnen som intresserar dig.

  • Höstterminen brukar börja i slutet av augusti.
  • Vårterminen brukar börja i slutet av januari.
  • Sommarkurserna brukar börja i juni.

 

 

Sidan uppdaterades 2017-03-06

Petra kom snabbt in i studierna

Högskolestudier skiljer sig en del från gymnasieskolan, men för Petra gick det snabbt att komma in i det. 

Efter att Petra gått ut gymnasiet valde hon att jobba några år och när hon skulle börja studera var hon lite nervös för att det skulle gå dåligt. Men hon var väldigt motiverad och det gick snabbt att komma in i det.

– Jag har verkligen velat plugga och det är hur kul som helst att lära sig nya saker.

Studierna innebar också en flytt till Örebro och hon har inte ångrat sig.

 Jag trivs jättebra här, jag kände mig hemma direkt.

Nu har Petra läst ett år på personalvetarutbildningen med inriktning sociologi. 

Läs hela intervjun med Petra