Andra studier än högskola

Det finns flera vägar till ett bra yrkesliv!

Det finns andra studieformer utöver studier på universitet och högskola. Du kanske vill skaffa dig behörighet för att kunna studera på ett universitet eller en högskola, komplettera några ämnen eller så vill du helt enkelt förbättra dina kunskaper.

Här har vi valt att ta upp de vanligaste alternativen till högskoleutbildning:

Vuxenutbildning
Utbildningar på Yrkeshögskolan
Yh-utbildningar (yrkeshögskoleutbildning)
KY-utbildningar (kvalificerad yrkesutbildning)
Kompletterande utbildning
Folkhögskola

På Skolverkets webbplats Utbildningsinfo.se finns en karta över det svenska utbildningssystemet. Den ger dig en bra överblick över hur de olika utbildningsformerna är kopplade till varandra.

Till Skolverkets karta över det svenska utbildningssystemet (nytt fönster) »

Vuxenutbildning

Svensk vuxenutbildning anordnas i många olika former med många olika ansvariga. Den består av alltifrån statlig och kommunal vuxenutbildning till arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning och kompetensutveckling i arbetslivet.

Kommunal vuxenutbildning (komvux):
Grundläggande vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning
Särvux som är vuxenutbildning för personer med särskilda behov
Svenskundervisning för invandrare (SFI)

Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Grundläggande vuxenutbildning
Den grundläggande vuxenutbildningen motsvarar den nioåriga grundskolan.

Gymnasial vuxenutbildning
Den gymnasiala vuxenutbildningen ska ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar gymnasieutbildningen för ungdomar.

Utbildningen består av kurser på olika nivåer. Du får betyg efter varje avklarad kurs.

Många läser på komvux för att bli behöriga för studier på universitet eller högskola. På komvux kan du läsa in både grundläggande och särskild behörighet.

Läs mer om grundläggande och särskild behörighet »

Utbildningar på yrkeshögskolan

Yh-utbildning

Yrkeshögskoleutbildning (Yh-utbildning) kombinerar studier och praktik. De anordnas av kommuner, landsting, högskolor och privata företag. Utbildningarna erbjuds inom områden där det finns behov av välutbildad arbetskraft.

En genomförd Yh-utbildning leder antingen till en yrkeshögskoleexamen (minst ett års studier) eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen (minst två års studier).

KY-utbildning

Kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning) är tillsammans med Yh-utbildning den eftergymnasiala utbildningsform som mest liknar högskoleutbildning. KY-utbildningar bedrivs av kommuner, privata utbildningsanordnare och universitet och högskolor i samverkan med arbetslivet.

Alla som har grundläggande behörighet till högskolan kan söka men till vissa utbildningar måste du ha särskild behörighet.

Efter genomförd KY-utbildning får man en kvalificerad yrkesexamen. En KY-utbildning kan vara mellan ett och tre år. De flesta utbildningar är tvååriga.

Myndigheten för yrkeshögskolan (även kallad Yh-myndigheten) kontrollerar kvaliteten för båda utbildningsformerna.

Till Yh-myndigheten.se (nytt fönster) »

Leder till ett visst yrke

Både Yh-utbildning och KY-utbildning är utformade i samarbete med arbetslivet och leder till ett visst yrke.

Yh-poäng och KY-poäng

En veckas heltidsstudier på yrkeshögskolan motsvarar 5 Yh-poäng. Ett års studier motsvarar 200 Yh-poäng. Yh-poäng är inte samma sak som högskolepoäng.

En veckas heltidsstudier på en KY-utbildning motsvarar 1 KY-poäng. Ett års studier motsvarar 40 KY-poäng. KY-poäng är inte samma sak om högskolepoäng.

Mer om skillnaden mellan Yh- och KY-utbildning (nytt fönster) »

Kompletterande utbildning

Kompletterande utbildningar är en form av fristående utbildningar som staten stöder på olika sätt. Utbildningarna riktar sig till ungdomar och vuxna, och finns inom många olika områden, till exempel inom konst, musik, dans, teater, design, mode, hantverk, media, flyg, djurvård, hälsa och friskvård. Många av utbildningarna är högskoleförberedande men det finns även sådan utbildningar som leder till ett yrke.

Olika förkunskaper

Kraven på förkunskaper skiljer sig åt mellan olika kompletterande utbildningar. På de flesta krävs att du har gymnasiekompetens, men på vissa räcker det att du fyllt 18 år och har gått den obligatoriska grundskolan. Ibland kan det krävas speciella förkunskaper, till exempel arbetslivserfarenhet. Du hittar alla kompletterande utbidlningar på YH-myndighetens webbplats.

Sök kompletterande utbildningar på Yh-myndighetens webbplats (nytt fönster) »

Mer information om kompletterande utbildning hittar du hos Yh-myndigheten (nytt fönster) »

Folkhögskola

Vid folkhögskolan läser du kurser. Dessa kurser kan vara olika långa, allt från ett år till sommarkurser. Du måste vara över 18 år för att få läsa på folkhögskola. Det går att läsa på distans.

Undervisningen är kostnadsfri men du måste betala för kurslitteratur, material, mat och eventuellt boende. Du kan ansöka om studiemedel från CSN.

Läs mer om folkhögskolan hos Folkhögskolornas informationstjänst, FIN (nytt fönster) »

Till CSN:s information om studiemedel »

Kurserna kan se olika ut

Varje folkhögskola bestämmer själva vilka kurser de vill ge och lägger fritt upp sin undervisning. Därför kan kurserna se ut på olika sätt.

Två olika kurser

Vid folkhögskolan kan du läsa två olika slags kurser, allmänna eller särskilda.

Allmänna kurser

Allmänna kurser är ett alternativ till komvux. Dessa kurser kan du läsa om vill skaffa dig behörighet för studier på ett universitet eller en högskola. Kurserna motsvarar och ger samma behörighet som grundskolan eller gymnasieskolan. Efter avslutad kurs får du ett så kallat studieomdöme.

Läs mer om behörighetsregler för dig som går eller har gått på folkhögskola på Antagning.se (nytt fönster) »

Särskilda kurser

Särskilda kurser är inriktade mot specifika intresseområden eller yrken, till exempel musik, konst och fritidsledare. Efter avslutad kurs får du ett utbildningsbevis eller ett kursintyg.