Vad krävs för att få studera på högskolan?

Behörigheter och urvalsgrupper. Så här funkar det.

För att få läsa på universitet eller högskola måste du ha ett fullständigt slutbetyg från gymnasieskolan eller motsvarande.

Studier vid universitet och högskolor är öppna för alla som uppfyller behörighetskraven.

Du behöver inte vara svensk medborgare eller bosatt i Sverige för att få läsa på svensk högskola. Däremot är det inte säkert att utbildningen är avgiftsfri. Du måste vara medborgare i ett EU-land, EES-land eller Schweiz eller ha permanent uppehållstillstånd i Sverige, för att slippa betala avgifter.

Om avgifter på Antagning.se (nytt fönster) »

Det finns ingen övre åldersgräns för att få läsa på högskolan. Däremot minskar möjligheterna att få studiemedel från 45 års ålder.

Om åldersgränser på CSN (nytt fönster) »

Två typer av behörighetskrav

För att du ska kunna komma in på en utbildning behöver du uppfylla vissa krav, så kallade behörighetskrav.

Det finns två typer av behörigheter: grundläggande behörighet och särskild behörighet.

Grundläggande behörighet

För högskolestudier krävs alltid grundläggande behörighet. Den grundläggande behörigheten kan du få på flera olika sätt, till exempel genom fullständigt betyg från gymnasieskola, komvux eller folkhögskola. Exakt vilka krav som ställs för den grundläggande behörigheten avgörs av din studiebakgrund och när du avslutade dina studier.

Om du inte har grundläggande behörighet så måste du komplettera. Det finns två typer av kompletteringar:

Behörighetskomplettering
Konkurrenskomplettering

Vanligaste sätten att komplettera är genom kommunal vuxenutbildning eller folkhögskolestudier.

Särskild behörighet

Till de flesta utbildningar behöver du dessutom särskild behörighet. Den särskilda behörigheten skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Oftast handlar det om att du ska ha läst vissa gymnasiekurser med lägst betyget godkänt.

Behörighet för avancerad nivå och forskarnivå

För att få läsa på högre nivåer, till exempel avancerad nivå och forskarnivå, behöver du ha godkända studier från en tidigare nivå på högskolan.

Betyget är grunden i urvalsprocessen

När det är fler behöriga som söker till en utbildning än det finns platser måste några väljas ut. Den processen kallas urval.

Grunden för urvalet är slutbetyg från gymnasieskola, komvux eller folkhögskola. De med bäst betyg kommer in på utbildningen.

Sedan hösten 2010 räknas även meritpoäng.

Andra urvalsgrupper

Den som kompletterat för att få behörighet hamnar i en kompletteringsgrupp (grupp II). Den som däremot konkurrenskompletterat hamnar både i kompletteringsgruppen och i direktgruppen (grupp I).

Även sökande från folkhögskola och elever med utländska gymnasiebetyg har egna urvalsgrupper.

Ibland används andra urvalssätt, till exempel personliga intervjuer eller hänsyn till om den sökande har arbetslivserfarenhet.

Du kan också göra högskoleprovet. Provet ger inte behörighet för högskolestudier men förbättrar dina chanser att komma in om du är behörig. Till vissa utbildningar kan det vara nödvändigt att göra högskoleprovet. Då används resultatet för att skilja sökande åt som har lika meriter i andra urvalsgrupper.