Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter som har betydelse för förmågan att klara av högskolestudier. Det finns inga krav på medborgarskap, uppehållstillstånd eller ålder men provet ges bara på svenska. För att få skriva provet måste du visa giltig legitimation på provdagen, samma som när du anmälde dig.

Så används ditt resultat

För att kunna använda ditt högskoleprovsresultat vid antagning till högskolan måste du vara behörig till den eller de utbildningar du har sökt till. Om det finns fler behöriga sökande än platser på en utbildning, fördelas platserna på olika urvalsgrupper. Minst 1/3 (och högst 2/3) av platserna ska fördelas till betygsgruppen respektive till högskoleprovsgruppen.

Behörighet för högskolestudier

Ibland nödvändigt att ha gjort provet

Till vissa utbildningar där betygskraven är höga, kan det vara bra om man har skrivit högskoleprovet för att kunna konkurrera om en plats. Ibland används provresultatet också för att skilja mellan sökande med samma meritvärde i betygsurvalet. Om två eller flera sökande har samma meritvärde i högskoleprovsgruppen används lottning.

Du behöver ta reda på hur antagningen görs för den utbildning du är intresserad av och om det är nödvändigt med ett resultat från högskoleprovet eller ej. 

Högskoleprovet gäller i Sverige

Ditt högskoleprovsresultat kan du använda i Sverige. Det går normalt inte att använda när du vill anmäla dig till högskoleutbildning i andra länder.

Två gånger per år

Det går att göra provet flera gånger. Högskoleprovet ges normalt två gånger per år, på en lördag varje vår och på en söndag varje höst. Särskilt prov för gravt synskadade ges en gång om året.

Anmälningsavgiften till högskoleprovet är 450 kronor och betalas vid anmälan. Det går inte att anmäla sig i efterhand.

Om du har en funktionsnedsättning eller diabetes, kan universitetet eller högskolan försöka göra det möjligt att utreda och anpassa provsituationen.

Högskoleprovet för dig med funktionsnedsättning eller diabetes

Provdatum och anmälningsperiod 2021

Provtillfälle Provdag Anmälan
Höst 24 oktober 24-31 augusti

Resultatets giltighetstid

Ett resultat från högskoleprovet är från den 10 september 2020 giltigt i 8 år och gäller då från och med ansökan till vårterminen 2021. Det är alltid ditt bästa resultat som då gäller. Ett provresultat är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem respektive åtta år efter provtillfället (ur Högskoleförordningens sjunde kapitel om tillträde till utbildningen).

Åtta års giltighetstid efter 10 september 2020

Regeringen beslutade den 6 augusti 2020 att förlänga giltighetstiden på högskoleprovet från 5 år till 8 år från och med den 10 september 2020. Det innebär att ett resultat från högskoleprovet är giltigt i 8 år, till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället. Det kommer vara ditt bästa provresultat från de senaste åtta åren som gäller när du söker till högskolan.

Regeringens beslut att förlänga högskoleprovets giltighetstid, på regeringens webbplats

Förlängd giltighetstid från 10 september 2020

Högskoleprov gjort tidigast: Gäller för anmälan till:
Vt 2013 Ht 2021
Ht 2013 Vt 2022
Vt 2014 Ht 2022
Ht 2014 Vt 2023
Vt 2015 Ht 2023
Ht 2015 Vt 2024
Vt 2016 Ht 2024
Ht 2016 Vt 2025
Vt 2017 Ht 2025
Ht 2017 Vt 2026
Vt 2018 Ht 2026
Ht 2018 Vt 2027

Resultatet överförs automatiskt

Alla giltiga provresultat överförs automatiskt till universiteten och högskolorna via Universitets- och högskolerådets antagning (Antagning.se). Provresultatet är inte hemligt, eftersom det är en offentlig handling.

Viktat högskoleprovsresultat på vissa utbildningar

I antagningen till höstterminen 2020 viktade en del universitet och högskolor sökandes resultat på högskoleprovet. Att provresultatet viktas betyder att resultatet från en av delarna, kvantitativ eller verbal, väger tyngre än den andra delen. Får du bra resultat på den del som väger tyngst kan du öka dina chanser att komma in på utbildningen.

Viktning av högskoleprovsresultat

Vilka arbetar med högskoleprovet?

Av högskoleförordningen (7 kapitlet, 20 §) framgår att det ska finnas ett högskoleprov.

  • Universitets- och högskolerådet ansvarar för att ta fram provet.
  • De universitet och högskolor som använder provet i urvalet ansvarar för att det genomförs.  
  • Provet genomförs på cirka 120 orter i landet.
  • Göteborgs universitet (avdelningen för språkpedagogik) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delprovet ELF.
  • Umeå universitet (institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delproven DTK, LÄS, NOG, MEK, KVA, XYZ och ORD.
  • Universitets- och högskolerådet har dessutom gett Umeå universitet i uppdrag att rätta och normera provet. De bedriver också utvecklingsarbete kring provet på rådets uppdrag.

Så skapas ett högskoleprov

Det tar ungefär två år att ta fram ett nytt högskoleprov. När man ska sammanställa ett färdigt prov finns det bestämda regler för hur det ska se ut. Till exempel ska ämnesområden och olika typer av uppgifter varieras på liknande sätt vid varje provtillfälle, både i de olika delproven och i provet som helhet.

Provkonstruktörer arbetar med att ta fram nya uppgifter. Men det är bara en bråkdel av uppgifterna som används i ett färdigt prov. Många uppgifter sållas bort på vägen. Alla enskilda uppgifter och de färdiga delproven granskas i flera omgångar, bland annat när det gäller språk, fakta och logik. Uppgifter som av en eller annan anledning inte fungerar stryks eller arbetas om.

Ständig utveckling av högskoleprovet

Universitets- och högskolerådet arbetar ständigt med utveckling av högskoleprovet. Det kan handla om:

  • Kvalitetssäkring
  • Provets konstruktion och svårighet
  • Olika anpassningar
  • Uppdrag från regeringen
  • Utredningar.

Utveckling av högskoleprovet, på Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitets webbplats

Sociala medier

Högskoleprovet har en sida på Facebook där UHR gör inlägg om provet och svarar på frågor.

Allt om högskoleprovet på Facebook

Sidan uppdaterades 2021-09-01