Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter som har betydelse för förmågan att klara av högskolestudier. Alla som vill får skriva högskoleprovet. Det finns inga krav på medborgarskap, uppehållstillstånd eller ålder men provet ges bara på svenska. För att få skriva provet måste du visa giltig legitimation på provdagen.

Om du har en funktionsnedsättning eller diabetes, kan universitetet eller högskolan försöka göra det möjligt att utreda och anpassa provsituationen.

Läs mer om högskoleprovet för dig med funktionshinder

Så används ditt resultat

För att kunna använda ditt högskoleprovsresultat vid antagning till högskolan måste du vara behörig till den eller de utbildningar du har sökt till. Om det finns fler behöriga sökande än platser på en utbildning, fördelas platserna på olika urvalsgrupper. Minst 1/3 (och högst 2/3) av platserna ska fördelas till betygsgruppen respektive till högskoleprovsgruppen.
 
 

Ibland nödvändigt att ha gjort provet

Till vissa utbildningar där betygskraven är höga, kan det vara bra om man har skrivit högskoleprovet för att kunna konkurrera om en plats. Ibland används provresultatet också för att skilja mellan sökande med samma meritvärde i betygsurvalet. Du behöver kolla hur antagningen görs för den utbildning du är intresserad av. 
 
Om två eller flera sökande har samma meritvärde i högskoleprovsgruppen används lottning.
 

Högskoleprovet gäller i Sverige

Ditt högskoleprovsresultat kan du använda i Sverige. Det går normalt inte att använda när du vill anmäla dig till högskoleutbildning i andra länder.
 

Två gånger per år

Det går att göra provet flera gånger. Högskoleprovet ges två gånger per år, på en lördag varje vår och på en söndag varje höst. Särskilt prov för gravt synskadade ges på hösten.

Anmälningsavgiften till högskoleprovet är 450 kronor och måste vara Universitets- och högskolerådet (UHR) tillhanda senast sista anmälningsdag. Det går inte att anmäla sig i efterhand.

Provdatum och anmälningsperiod 2019 och 2020

  Provdag Anmälan  
2019    
Vår lördag 6 april 15 jan - 1 feb
Höst söndag 20 okt  15 aug - 2 sept
2020    
Vår lördag 4 april  15 jan - 3 feb
Höst söndag 18 okt  14 aug - 1 sept

Resultatet gäller i fem år

Du kan använda ditt resultat för att söka till högskolan i fem år. Det är alltid ditt bästa resultat från de senaste fem åren som gäller. Ett provresultat är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället (Ur Högskoleförordningens sjunde kapitel om tillträde till utbildningen).
 
Giltiga prov inför respektive antagningstillfälle
 Högskoleprov gjort tidigast:  Gäller för anmälan till:
Ht 2013 Vt 2019
Vt 2014 Ht 2019
Ht 2014 Vt 2020
Vt 2015 Ht 2020
Ht 2015 Vt 2021
Vt 2016 Ht 2021
Ht 2016 Vt 2022
Vt 2017 Ht 2022
Ht 2017 Vt 2023
Vt 2018 Ht 2023
 

Resultatet överförs automatiskt

Alla giltiga provresultat överförs automatiskt till universiteten och högskolorna via Universitets- och högskolerådets antagning (Antagning.se). Provresultatet är inte hemligt, eftersom det är en offentlig handling.
 

Viktat högskoleprovsresultat på vissa utbildningar

I antagningen till vårterminen 2020 kommer några universitet och högskolor att vikta sökandes resultat på högskoleprovet. Att provresultatet viktas betyder att resultatet från en av delarna, kvantitativ eller verbal, väger tyngre än den andra delen. Får du bra resultat på den del som väger tyngst kan du öka dina chanser att komma in på utbildningen.

Läs mer om viktning av högskoleprovsresultat

Vilka arbetar med högskoleprovet?

Av högskoleförordningen (7 kapitlet, 20 §) framgår att det ska finnas ett högskoleprov.
  • Universitets- och högskolerådet ansvarar för att ta fram provet.
  • De universitet och högskolor som använder provet i urvalet ansvarar för att det genomförs.  
  • Provet genomförs på cirka 120 orter i landet.
  • Göteborgs universitet (avdelningen för språkpedagogik) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delprovet ELF.
  • Umeå universitet (institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delproven DTK, LÄS, NOG, MEK, KVA, XYZ och ORD.
  • Universitets- och högskolerådet har dessutom gett Umeå universitet i uppdrag att rätta och normera provet. De bedriver också utvecklingsarbete kring provet på rådets uppdrag.

Så skapas ett högskoleprov

Det tar ungefär två år att ta fram ett nytt högskoleprov. När man ska sammanställa ett färdigt prov finns det bestämda regler för hur det ska se ut. Till exempel ska ämnesområden och olika typer av uppgifter varieras på liknande sätt vid varje provtillfälle, både i de olika delproven och i provet som helhet.

Provkonstruktörer arbetar med att ta fram nya uppgifter. Men det är bara en bråkdel av uppgifterna som används i ett färdigt prov. Många uppgifter sållas bort på vägen. Alla enskilda uppgifter och de färdiga delproven granskas i flera omgångar, bland annat när det gäller språk, fakta och logik. Uppgifter som av en eller annan anledning inte fungerar stryks eller arbetas om.

Ständig utveckling av högskoleprovet

Universitets- och högskolerådet arbetar ständigt med utveckling av högskoleprovet. Det kan handla om:

  • Kvalitetssäkring
  • Provets konstruktion och svårighet
  • Olika anpassningar
  • Uppdrag från regeringen
  • Utredningar

Läs mer om högskoleprovet via Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Sociala medier

Högskoleprovet har en sida på Facebook där UHR gör inlägg om provet coh svarar på frågor.

Allt om högskoleprovet på Facebook

Sidan uppdaterades 2019-09-12