Alla som vill får skriva högskoleprovet. Det finns inga krav på medborgarskap, uppehållstillstånd eller ålder men provet ges bara på svenska.

För att få skriva provet måste du visa giltig legitimation.

Om du har en funktionsnedsättning eller diabetes, kan universitetet eller högskolan försöka göra det möjligt att utreda och anpassa provsituationen för dig och dina behov.

Det är viktigt att du kontaktar det universitet/högskola du har anmält dig till, senast sista anmälningsdag. Observera att ditt behov av anpassning också måste styrkas med läkarintyg eller motsvarande senast sista anmälningsdag. För dig som är diabetiker kan det handla om att behöva äta eller dricka under provpassen och att kunna ta med nödvändig mätutrustning.

Är du till exempel rullstolsburen, har en hörselskada eller har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, kan speciella arrangemang tillgodoses i vissa fall. Det kan handla om en skrivsal på markplan, möjlighet att sitta nära provansvarig eller sitta avskilt från andra. Universitetet eller högskolan försöker, i möjligaste mån, att ordna de anpassningar som är nödvändiga.

Så används ditt resultat

För att kunna använda ditt högskoleprovsresultat vid antagning till högskolan måste du för det första vara behörig till den eller de utbildningar du har sökt till. Om ett urval måste göras, det vill säga om det finns fler behöriga sökande än platser på en utbildning, fördelas platserna på olika urvalsgrupper. Minst 1/3 och högst 2/3 av platserna ska fördelas till betygsgruppen respektive till högskoleprovsgruppen.
 

Ibland nödvändigt att ha gjort provet

Till vissa utbildningar, där betygskraven är höga, kan det vara bra om man har skrivit högskoleprovet för att kunna konkurrera om en plats eftersom provresultatet ibland också används för att skilja mellan sökande med samma meritvärde i betygsurvalet. Du behöver kolla hur antagningen görs för den utbildning du är intresserad av.
 

Vid lika meriter används lottning

Om två eller flera sökande har samma meritvärde i högskoleprovsgruppen används lottning.
 

Ett prov för Sverige

Ditt högskoleprovsresultat kan du använda i Sverige. Det går inte att använda när du vill anmäla dig till högskoleutbildning i andra länder.
 

Två gånger per år

Högskoleprovet ges två gånger per år, på en lördag varje vår och på en söndag varje höst(nytt från och med hösten 2018). Du anmäler dig via webben. Anmälningsavgiften är 450 kronor och den måste vara Universitets- och högskolerådet(UHR) tillhanda senast sista anmälningsdag.

Provdatum och anmälningsperiod 2018 och 2019

 ProvdagAnmälan  
2018    
Höst söndag 21 oktober 15 aug - 3 sep
2019    
Vår lördag 6 april  15 jan - 1 feb
Höst söndag 20 oktober  15 aug - 2 sep

Resultatet gäller i fem år

Du kan använda ditt resultat för att söka till högskolan i fem år. Det är alltid ditt bästa resultat från de senaste fem åren som gäller. Ett provresultat är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället (Ur Högskoleförordningens sjunde kapitel om tillträde till utbildningen).
 
Giltiga prov inför respektive antagningstillfälle
 Högskoleprov gjort tidigast:  Gäller för anmälan till:
Ht 2013 Vt 2019
Vt 2014 Ht 2019
Ht 2014 Vt 2020
Vt 2015 Ht 2020
Ht 2015 Vt 2021
Vt 2016 Ht 2021
Ht 2016 Vt 2022
Vt 2017 Ht 2022
Ht 2017 Vt 2023
Vt 2018 Ht 2023
 

Resultatet överförs automatiskt

Alla giltiga provresultat överförs automatiskt till universiteten och högskolorna och till Universitets- och högskolerådets antagning (Antagning.se). Provresultatet är inte hemligt, eftersom det är en offentlig handling.

Vilka arbetar med högskoleprovet?

Av högskoleförordningen (7 kapitlet, 20 §) framgår att det ska finnas ett högskoleprov.
  • Universitets- och högskolerådet ansvarar för att ta fram provet.
  • De universitet och högskolor som använder provet i urvalet ansvarar för att det genomförs.  
  • Provet genomförs på cirka 120 orter i landet.
  • Göteborgs universitet (avdelningen för språkpedagogik) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delprovet ELF.
  • Umeå universitet (institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delproven DTK, LÄS, NOG, MEK, KVA, XYZ och ORD.
  • Universitets- och högskolerådet har dessutom gett Umeå universitet i uppdrag att rätta och normera provet. De bedriver också utvecklingsarbete kring provet på rådets uppdrag.

Så här skapas ett prov

Det tar ungefär två år att ta fram ett nytt högskoleprov. När man ska sammanställa ett färdigt prov finns det bestämda regler för hur det ska se ut. Till exempel ska ämnesområden och olika typer av uppgifter varieras på liknande sätt vid varje provtillfälle, både i de olika delproven och i provet som helhet.

Det finns fast anställda och frilansande provkonstruktörer som arbetar med att ta fram nya uppgifter. Men det är bara en bråkdel av uppgifterna som används i ett färdigt prov. Många uppgifter sållas bort på vägen.

Alla enskilda uppgifter och de färdiga delproven granskas i flera omgångar, bland annat när det gäller språk, fakta och logik. Uppgifter som av en eller annan anledning inte fungerar stryks eller arbetas om.

Ständig utveckling av högskoleprovet

Universitets- och högskolerådet arbetar ständigt med utveckling av högskoleprovet. Det kan handla om:

  • Kvalitetssäkring
  • Provets konstruktion och svårighet
  • Olika anpassningar
  • Uppdrag från regeringen
  • Utredningar

Läs mer om högskoleprovet via Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Gilla oss på Facebook

Högskoleprovet har en sida på Facebook där vi finns på plats alla vardagar mellan kl 8.00 och 16.00 för att svara på frågor och kommentarer. 

Allt om högskoleprovet på Facebook

Sidan uppdaterades 2018-07-03