"Evidens-basering"; har blivit populärt både i forskning och beslutsfattande, och idén ses som en möjlighet att bygga broar mellan forskning och samhällsplanering i vid mening. Idén har sina rötter i och är mest utvecklad i medicinsk forskning och hälso- och sjukvård, men har också en uppenbar relevans för folkhälsoarbete och folkhälsopolitik. Dock finns tydliga skillnader mellan hälso- och sjukvård och folkhälsoarbete. Hälso- och sjukvård ges individuellt medan de flesta folkhälsoåtgärder har en mer kollektiv natur som att säkra tillgång till mat och vatten, erbjuda utbildning eller minimera risker i arbetet. Sådana kollektiva åtgärder måste i regel utvärderas med andra vetenskapliga metoder än de som används i medicinsk forskning.
Efter avslutad kurs ska studenterna kunna: beskriva det huvudsakliga innehållet i iden ";evidens-basering";; kunna förklara hur ";bästa tillgängliga evidens"; beror av sammanhanget.
Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och hemuppgifter. Seminarierna, gruppövningarna och hemuppgifterna är obligatoriska. All undervisning sker på engelska.