David Jonasson har sökt sig till arbeten där det har krävts kunskaper i sydsamiska. Han har jobbat som journalist, lärare för barn och ungdomar och språkkonsult vid Sametinget.

— Jag jobbar med revitalisering av sydsamiska som är ett språk att slå vakt om och som vi alla behöver arbeta för att utveckla. Det är viktigt för många enskilda och så nära knutet till identiteten, förklarar han.

Ändå kunde David egentligen ingen sydsamiska förrän han, 19 år gammal, började lära sig språket på egen hand. Han läste och tränade med stöd av den lokala skolan. Sedan blev det universitetsstudier till en filosofie magister i Uppsala och en master i Tromsø, Norge.

Medvetenheten större idag

— Min far kan sydsamiska men när jag var barn pratade han bara svenska med mig. När jag började lära mig själv så fick jag honom att börja dela med sig av sina kunskaper.

Medvetenheten hos föräldrar om små barns förmåga att kunna lära sig mer än ett språk är mycket större idag. Men det räcker ju inte med att föräldrar pratar till exempel sydsamiska med sina barn. Engagemanget hos det omgivande samhället och i synnerhet skolan måste bli större.

Starkare tvåspråkighet i skolan

De nationella minoritetsspråken behöver att Sverige har starka modeller för tvåspråkighet i skolsystemen. De behöver ju också att arbete läggs ner inom andra områden till exempel för pedagogiska hjälpmedel. David nämner rättstavningskontroll som ett exempel.

— Ska jag önska något för framtiden så är det en större satsning på forskning. Samiskan har länge varit missgynnat men också forskning på inlärning och tvåspråkighet. Med sådan forskning kommer vi bättre veta hur vi ska satsa.

David Jonasson kommer att bidra i det arbetet då han till hösten börjar som doktorand vid Umeå universitet.

Page last updated 2015-08-12