— Jag tror att fler kommer känna sig stolta över att de kan meänkieli när de förstår att det är en fördel att kunna ett nationellt minoritetsspråk. Det säger Ida Brännström som kan inte bara ett utan två nationella minoritetsspråk.

Så blir det när bakgrunden är finsk mamma, svensk pappa och att hemmet finns i Övertorneå i Tornedalen.

— Hemma går samtalen in och ut ur meänkieli, finska och svenska utan att jag egentligen har funderat så mycket på det.  Kunskaperna har bara funnits där, men nu ser jag vilken fördel och hjälp jag har av att kunna meänkieli. Det är mina språkkunskaper som gör mig unik.

Ida Brännström hittade till radion redan på gymnasiet. Det var ett krav att hon kunde meänkieli för att få jobba på den tornedalsfinska redaktionen.

Viktigt växla mellan språken

— Det fanns behov av unga som kunde meänkieli för att jobba mot yngre lyssnare. Just nu arbetar jag med ett program som ska vara trespråkigt för att attrahera de unga. Jag tror att det är bättre att vi växlar mellan språken hellre än att hålla programmen enspråkiga.

Ida utbildar sig till journalist men inom vilken inriktning får framtiden visa. Hon ser ett växande behov av kunskaper i meänkieli på många håll. Till exempel vill Ida att det ska finnas personal i förskolan och skolan som kan meänkieli för hennes barn den dag det blir aktuellt. Därför är det bra om Sverige satsar och ser möjligheterna.

Attityderna har ändrats

— Meänkieli måste finnas där naturligt så att barnen växer upp mer måna om att värna språket. Det har skett en stor attitydförändring på senare år, kanske i synnerhet bland oss unga, säger Ida samtidigt som hon konstaterar att de ungas meänkieli skiljer sig från äldre människors.

Även inom meänkielin finns det nämligen unga människor  som driver språkutvecklingen framåt.

Fotograf: Johan Gunséus

Page last updated 2015-08-12