Tentor och examination
Det finns olika typer av tentor och examinationsformer. Här får du veta vilka de är och vad som är skillnaden mellan dem.
En tentamen (tenta) är ett prov du gör i slutet av en kurs på en högskola. Den kan vara skriftlig eller muntlig. Du får tillbaka din tenta när läraren har satt betyg på den.
Examination
En examination är när din lärare eller en examinator testar dina kunskaper genom en uppgift eller tenta. Läraren eller examinatorn betygsätter din tenta. Du kan inte överklaga betyget, däremot kan du begära av läraren att hen gör en omprövning av betygsbeslutet. Du har också rätt att byta examinator om du har underkänts två gånger på samma kurs eller delkurs.
En examination kan se ut på många olika sätt. Här beskriver vi några av de vanligare examinationsformerna.
Ett skriftligt prov på tid. Uppgifterna varierar med ämnet. De kan vara rena faktafrågor, utredande uppgifter där du ska resonera kring en fråga eller ett problem som ska lösas.
Ett skriftligt prov som ska göras hemma. Uppgifterna i en hemtentamen kräver oftast att du resonerar kring en fråga. Du ska använda dig av den litteratur som ingår i kursen, men du får också använda andra källor.
Du träffar en lärare och diskuterar ämnet som ska examineras. Diskussionen brukar ta några timmar. Läraren kan kräva svar på faktafrågor eller begära att du resonerar kring något. En muntlig tentamen kan ske enskilt eller i grupp.
En uppgift som ska lösas, enskilt eller i grupp.
Du kan få i uppgift att skriva ett PM (promemoria) där du resonerar kring ett ämne. Det kan även kallas essä eller paper.
Studenten ska ha genomfört och klarat av en eller flera uppgifter. Laborationer kräver nästan alltid att du beskriver ditt arbete och resultat i en rapport av något slag. Laborationer kan även vara grupparbeten.
Studenterna delas in i grupper, som får en eller flera uppgifter att lösa gemensamt. Betygen sätts dock individuellt.
Som examination används också uppsatsskrivande. Att ha skrivit en uppsats på en viss nivå är samtidigt ett krav för att få ut en viss examen. Uppsatser är i regel ganska stora arbeten, som kan ta ända upp till en termin att skriva.
Du har alltid en handledare (en av lärarna) som stöd i arbetet med din uppsats. Handledaren hjälper till med råd och synpunkter på resonemangen och undersökningsmetoderna. När en uppsats är klar ska den försvaras. Det kallas ventilering och innebär att du vid ett seminarium ska kunna ta emot synpunkter och svara på frågor kring uppsatsen. Frågorna ställs av en eller flera andra studenter (opponenter) som har fått till uppgift att granska uppsatsen.
Hur många omtentor får du göra?
Huvudregeln är att du i princip ska få hur många försök som helst på dig att examinera en kurs.
Men högskolorna får begränsa antalet tillfällen för vissa kurser om det skulle vara orimligt dyrt att tillåta hur många examinationer som helst. Begränsningen måste i så fall stå i kursplanen.
Högskolorna får inte heller begränsa hur mycket som helst. Om examinationen är något sorts prov måste det finnas minst fem tillfällen för omtenta. För praktik och liknande ska du alltid få minst två chanser.
Har du inte klarat tentan vid de tentamenstillfällen som getts under ett läsår kan det hända att kursen har förändrats och att du måste läsa in ny litteratur för en omtenta ett annat läsår.
Hur länge ska du vänta på resultatet?
Det finns inte någon särskild regel som anger hur lång tid examinatorn har på sig att rätta en tenta. Universitetskanslersämbetet anser att en rimlig rättningstid för en tenta på en kurs på 7,5 högskolepoäng är tre veckor.
Omprövning av ett betyg
Om en examinator finner att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska han eller hon ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks.
Byta examinator
En student som har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs utan att ha fått ett godkänt resultat har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det.