Denna kurs vänder sig till studenter intresserade av hälsoekonomiska aspekter på folkhälsoarbete. Målet med kursen är att utrusta folkhälsovetaren med sådana teorier, metoder och rön som kan vara av stort värde för att prioritera vilka hälsopolitiska insatser som kan hjälpa oss att förbättra folkhälsa givet de knappa resurser vi har. Det här är en kunskap som kommer att bli allt viktigare i takt med att den delen av populationen som använder den största andelen av våra resurser växer, det vill säga de äldre.

Vad folkhälsa är och hur den ska mätas är två viktiga frågor som måste besvaras för att kunna följa upp våra folkhälsopolitiska mål i praktiken. Vi lär oss olika definitioner av hälsa inom hälsoekonomisk analys, och metoder att mäta den. Vilka resurser som tas i anspråk och hur de ska värderas är två andra viktiga frågor som måste besvaras för att kunna uppskatta kostnaden att nå våra folkhälsopolitiska mål. Vi lär oss hur resurser ska värderas inom nationalekonomisk analys där det alltid finns en alternativ användning av resurserna, det vill säga resurserna är knappa. Hur vi utnyttjar våra resurser för att nå våra folkhälsopolitiska mål är en annan kritisk fråga för att utvärdera om vi använder våra knappa resurser effektivt, det vill säga för att skapa så mycket folkhälsa som möjligt. Vi lär oss olika metoder att utvärdera folkhälsopolitiskt arbete från ett hälsoekonomiskt perspektiv och hur känslig vår utvärdering är för olika antaganden vi gör.

Kursen baseras i på teoretiska föreläsningar med kompletterade praktiska seminarier. I en seminarieserie som sker parallellt med föreläsningarna övar vi på föreläsningarnas teoretiska moment genom att steg för steg utföra en hälsoekonomisk utvärdering. I en annan avslutande seminarieserie använder vi den färdighet vi har övat upp för att kritiskt granska andras hälsoekonomiska utvärderingar. Och i en sista seminarieserie möter vi användare av hälsoekonomiska utvärderingar, inom vården, bland myndigheter, eller företag.