På högskolan möter du många nya ord och begrepp. Vi försöker reda ut vad de kan betyda.

Det är lätt att blanda ihop olika begrepp i den akademiska världen. Traditionella skolämnen som samhällskunskap, historia och ekonomi finns oftast inte uppdelade på samma sätt på högskolenivå. När det gäller ämnen, huvudområden och kategorier ser det olika ut på olika högskolor och universitet.

Ämneskategorier och högskolans organisation

Ibland finns ämnen som engelska, kemi och pedagogik på en institution med samma namn, men långt ifrån alltid. 

Kurser som till exempel geografi, statsvetenskap, sociologi, kulturgeografi, genusvetenskap eller kostvetenskap hittar du ofta i kategorin och högskolans avdelning (institution eller fakultet) för samhällsvetenskap.

Olika kurser och program med koppling till ekonomi brukar, trots att det oftast räknas som ett samhällsvetenskapligt ämne, samlas på ekonomiska avdelningen (fakulteten eller institutionen). Där hittar du ofta kurser i nationalekonomi och till exempel industriell-, finansiell- och miljöekonomi.

Ämne, kurs och program och deras innehåll

Hur universitetet eller högskolan namnger sina program och kurser, kan variera en del. Ett ämne eller program kan ha samma namn på olika universitet och högskolor, men innehålla helt olika kurser. Även motsatsen gäller: två ämnen eller program kan ha olika namn, men i princip är det samma innehåll. Det är alltså bra att noggrant gå igenom och jämföra olika kurser och program med varandra innan du bestämmer dig.

Om utbildningen under Hitta och jämför utbildningar

Hitta och jämför utbildningar är framtagen för att du enkelt ska kunna hitta och jämföra innehållet i utbildningarna mellan olika universitet och högskolor. Där hittar du en första övergripande beskrivning av utbildningen.

Hitta och jämför utbildningar

Examensbeskrivning

På universitetets eller högskolans webbplats ska varje program ha en examensbeskrivning. I den ska du kunna hitta information om:

  • Antal högskolepoäng.
  • Mål för programmet (vad du förväntas kunna, förstå och förhålla dig till eller kunna utföra när du är klar).

Utbildningsplan

På webbplatsen ska det också finnas en utbildningsplan där du kan se:

  • Vilka kurser som ingår.
  • Programmets huvudsakliga upplägg.
  • De krav på förkunskaper=behörighet som gäller för utbildningen. Det gäller både grundläggande och särskild behörighet.

Kursplan

Varje enskild kurs - både de som ingår i program och de som är fristående - ska ha en kursplan. I den anges:

  • Vilken nivå kursen ges på (grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå).
  • Hur många högskolepoäng kursen omfattar.
  • Det huvudsakliga innehållet.
  • Kursens mål (vad du förväntas kunna, förstå och förhålla dig till eller kunna utföra).
  • De krav på förkunskaper=behörighet som gäller för utbildningen. Det gäller både grundläggande och särskild behörighet.
  • Vilken kurslitteratur som ska användas.

Utbildningens sammansättning

Ämnena du studerar är smalare och djupare än på gymnasiet. Den minsta byggstenen på en utbildning är en kurs. En termin ger 30 högskolepoäng. Ett år ger 60 högskolepoäng. Kurserna byggs ihop till olika typer av examen på grundnivå.

  • Generella examina (kandidatexamen och högskoleexamen).
  • Yrkesexamina (till exempel sjuksköterska, lärare, läkare, ingenjör).
  • Konstnärlig examen (Konstnärlig högskoleexamen och konstnärlig kandidatexamen).

Olika typer av examen och deras innehåll

Det absolut vanligaste är att läsa till en examen inom ett program. Inom ett program kan kurserna ges i en viss ordning.

Läser du fristående kurser kan du själv välja vilken ordning du läser kurserna i. Observera at du måste läsa  A-nivån i ett ämne innan du påbörjar B- respektive C-nivån. Du kan på så sätt själv se till att få ihop till en generell examen. Till exempel kanske du läser 90 högskolepoäng ekonomisk historia, och kombinerar det med ytterligare sammanlagt 90 högskolepoäng inom andra ämnen. Då kan du ansöka om en kandidatexamen med ekonomisk historia som huvudområde. 

När du bygger upp dina studier på fristående kurser har du inte förtur när du ansöker. Det har du när du läser inom ett program och när du fördjupar dig inom ett ämne.

Sidan uppdaterades 2023-06-15