Så räknas resultatet fram
Här hittar du information om hur rättning och normering går till och var du kan vända dig om du har synpunkter på en uppgift, ett svar eller hur provet gick till.
Hur ditt resultat omvandlas och blir jämförbart
Högskoleprovet består av 160 uppgifter fördelade i två lika stora delar, en kvantitativ och en verbal del. För varje rätt svar får du en poäng, en så kallad råpoäng. Felaktiga eller utelämnade svar ger noll poäng. Du får alltså inget poängavdrag om du svarat fel.
Rättning och normering tar en dryg månad att genomföra. Normering av högskoleprovet görs för att det – oberoende av provtillfälle och oberoende av andra provdeltagare – ska var lika lätt eller svårt att få en viss normerad poäng vid olika provtillfällen.
Eftersom alla provresultat är giltiga i åtta år måste råpoängen (0-160) omvandlas till normerad poäng (0,00-2,00) så att det går att jämföra resultat från olika provtillfällen. Det ska vara lika lätt eller svårt att få en viss normerad poäng oavsett hur frågorna formulerats eller vilka som deltagit vid de enskilda provtillfällena. Ditt resultat ska vara lika mycket värt oavsett när du har skrivit provet under den åttaåriga giltighetsperioden.
Relationen normering och råpoäng
Normering handlar om att bestämma vilken råpoäng, det vill säga antal rätta svar, som motsvarar en viss normerad poäng. Hur relationen mellan råpoäng och normerad poäng ser ut, beror till stor del på provets svårighetsgrad. Svårighetsgraden varierar mellan olika provtillfällen – ibland är provet lite lättare och ibland är det lite svårare.
För att den som skriver högskoleprovet inte ska gynnas av att ha fått ett relativt lätt prov eller missgynnas av att ha fått ett relativt svårt prov, justeras relationen mellan råpoäng och normerad poäng utifrån svårighetsgraden.
Om provet är relativt lätt krävs en högre råpoäng, det vill säga fler rätta svar, för att få en viss normerad poäng. Om provet är relativt svårt krävs en lägre råpoäng för att få samma normerade poäng. Därför är det olämpligt att använda normeringstabeller från tidigare prov för att skatta resultatet på det prov man nyss har skrivit.
Resultat med två decimaler
De två delarna, den kvantitativa respektive den verbala, normeras var för sig. Det innebär att det blir två normeringstabeller, en för de kvantitativa delproven (XYZ, KVA, NOG och DTK) och en för de verbala delproven (ORD, LÄS, MEK och ELF).
Det blir då två skilda normerade poäng och det är medelvärdet av dessa två poänger som är lika med ditt högskoleprovsresultat och som kommer att användas vid antagningen. Medelvärdet anges ,ed två decimaler vilket innebär att högskoleprovsresultatet finns på en skala mellan 0,00 och 2,00 (0,00, 0,05, 0,10, ..., 1,90, 1,95, 2,00).
Har frågor eller synpunkter?
Tycker du att ett svar eller en uppgift är felaktigt?
Om du tycker att något svar eller en uppgift är felaktig ska du fram till och med torsdagen veckan efter provtillfället kontakta institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Synpunkter som kommer in för sent kan av rättnings- och normeringsskäl inte behandlas.
För de kvantitativa delproven kontakta:
För de tre verbala delproven ordförståelse (ORD), läsförståelse (LÄS) och meningskomplettering (MEK) kontakta:
För det verbala delprovet engelsk läsförståelse (ELF) kontakta:
Har du frågor om normering av provet?
Frågor om normeringen ställs till Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet:
Har du synpunkter på provets genomförande?
Om något inträffat under provdagen som har påverkat provsituationen negativt, till exempel ett brandlarm, måste du kontakta provanordnaren senast tisdagen efter provet.