Vad är högskoleprovet?

Ibland nödvändigt att ha gjort högskoleprovet

Till de flesta utbildningar behöver du inget högskoleprovsresultat för att bli antagen utan det räcker med att du är behörig. Till vissa utbildningar där betygskraven är höga, kan det vara bra om man har skrivit högskoleprovet för att kunna konkurrera om en plats. Ibland används provresultatet också för att skilja mellan sökande med samma meritvärde i betygsurvalet. Om två eller flera sökande har samma meritvärde i högskoleprovsgruppen används lottning.

Du behöver därför ta reda på hur antagningen görs för den utbildning du är intresserad av och om det är nödvändigt med ett resultat från högskoleprovet eller ej. Du kan se vilken antagnings­statistik som har krävts i tidigare antagningar i vår söktjänst Hitta och jämför utbildningar. Klicka på länken "Antagningsstatistik" i informationen om den utbildning du är intresserad av. 

Två gånger per år

Du får skriva högskoleprovet flera gånger. Provet ges normalt två gånger per år, på en lördag varje vår och på en söndag varje höst.

Så använder du ditt resultat

För att kunna använda ditt högskoleprovsresultat vid antagning till högskolan måste du vara behörig till den eller de utbildningar du har sökt till. Om det finns fler behöriga sökande än platser på en utbildning, fördelas platserna på olika urvalsgrupper. Minst 1/3 (och högst 2/3) av platserna ska fördelas till betygsgruppen respektive till högskoleprovsgruppen.

Behörighet för högskolestudier

Så överförs resultatet till Antagning.se och så länge är det giltigt

Högskoleprovet gäller i Sverige

Ditt högskoleprovsresultat kan du använda i Sverige. Det går normalt inte att använda när du vill anmäla dig till högskoleutbildning i andra länder.

Vilka arbetar med högskoleprovet?

Av högskoleförordningen (7 kapitlet, 20 §) framgår att det ska finnas ett högskoleprov.

• Universitets- och högskolerådet ansvarar för högskoleprovet.
• Universitets- och högskolerådet ska samråda om genom­förandet av provet med de högskolor som ska använda provet i urvalet till högskolan.
• De universitet och högskolor som använder provet i urvalet ska bistå Universitets- och högskolerådet vid genomförandet av provet.   
• Provet genomförs på cirka 120 orter i landet.
• Göteborgs universitet (avdelningen för språk­pedagogik) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delprovet ELF.
• Umeå universitet (institutionen för tillämpad utbildnings­vetenskap) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delproven DTK, LÄS, NOG, MEK, KVA, XYZ och ORD.
• Universitets- och högskolerådet har dessutom gett Umeå universitet i uppdrag att rätta och normera provet. De bedriver också utvecklingsarbete kring provet på rådets uppdrag.

Så skapas ett högskoleprov

Det tar ungefär två år att ta fram ett nytt högskoleprov. När man ska sammanställa ett färdigt prov finns det bestämda regler för hur det ska se ut. Till exempel ska ämnes­områden och olika typer av uppgifter varieras på liknande sätt vid varje provtillfälle, både i de olika delproven och i provet som helhet.

Provkonstruktörer arbetar med att ta fram nya uppgifter. Men det är bara en bråkdel av uppgifterna som används i ett färdigt prov. Många uppgifter sållas bort på vägen. Alla enskilda uppgifter och de färdiga delproven granskas i flera omgångar, bland annat när det gäller språk, fakta och logik. Uppgifter som av en eller annan anledning inte fungerar stryks eller arbetas om.

Ständig utveckling av högskoleprovet

Universitets- och högskolerådet arbetar ständigt med utveckling av högskoleprovet. Det kan handla om:

• Kvalitetssäkring
• Provets konstruktion och svårighet
• Olika anpassningar
• Uppdrag från regeringen
• Utredningar.

Utveckling av högskoleprovet, på Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitets webbplats